Andra Långgatan en grön kväll

kommer ut från kontoret
och möts av en vägg av värme
folket lever och ler
munnar skrattar vänligt där dom flyger i natten
det luktar syrén och stad
det myllrar mjukt
kring gata asfallt och husvägg
det skjuter upp skott
och knoppar
jag ser allt som vore det en trädgård
en brokig och vänlig
där alla hade en chans

Jag vill ha sparglas

Hon har varit till optikern
hon sa att det var välldigt trevligt
optikern var gemytlig
jag vill också gå till en trevlig optiker
jag vill ha sparglas

minnet

Jag minns en gorilla
från mina egna trakter
kanske levde vi som systrar
innan vi togs till civilisationen

innan jag blev en gök i ett gökur
kom hon till mej
utan att knacka
och sade
-du, du luktar faktiskt svett
härinne i min varma holk
saknar jag min syster så
våra gröna skratt
i grönheten

Auror

När jag kom in i rummet såg jag hur det skar sej
tapeten golvet
skorna på dom som var där
olika dofter av oro
det var auran av ensamhet
jag drog rocken hårt omkring mej
vinden var isande kall
och ljudlös
måste hålla mej samman
och ta mej ut
måste få med
hela mej
UT
inte släppa till utan bara gå

mötet

hon sa hej
Då öppnades luckan
och där var Jag
”ko ko”, sa jag
fyra gånger
sen slog luckan igen
tillbaks var jag
inne i min varma holk
och hon vände sej om
och gick

väntan…och ingen vart
hon
så tydlig mot sorlet
låter tvivel speglas i glaset
tåg
tidtabeller
och ingen vart

två koppar står kvar
den ena tom
den andra…